M64 – Black Eye Galaxy

Äntligen har det varit lite klart väder här i Stockholm och när prognosen visade molnfritt för fredagen så var det bara att rigga och hoppas att prognosen var korrekt.

Jag ville även testa den nya drivrutinen för min guidekamera som skulle göra det möjligt att autoguida med indilib. Tyvärr visade det sig att bilderna som kom ur kameran inte gick att använda. Jag vet inte vad som är fel men guidning gick inte denna kväll. Jag koncentrerade mig istället på att få en så bra polinställning som möjligt för att kunna köra oguidat så länge som möjligt. Indilib har en polinställningsfunktion som jag använde mig av. Den fungerar så att man tar en bild som den solvear (knasigt ord, men det betyder att den räknar ut koordinaterna för den bild som tagits och man vet då exakt var teleskopet pekar) via astrometry.net och sedan flyttar teleskopet en liten bit och sedan solvear igen och då kan den räkna ut polfelet. Efter ett par iterationer så sade den att jag var inom några bågsekunder vilket får räknas som rätt bra!

Jag testade sedan att exponera 1 minut och det visade inga tecken på stjärnspår så jag körde på det. Jag ångrar lite att jag inte testade längre tider men men, det är lätt att vara efterklok. Jag var ivrig att sätta igång då allt tar så mycket längre tid än man tror när man håller på att fixa och trixa med allt som ska ställas in. Indilib strulade lite också så jag spenderade en del tid med att starta om och sånt onödigt.

När allt väl lirade så letade jag efter något trevligt objekt som låg bra till med tanke på den begränsade synfält som jag har från min balkong. Jag såg att Messier 64, Black eye galaxy låg ganska bra till så jag bestämde mig för att fota den. Jag lade först in en sekvens på 10 minuter luminans, vilket jag sedan utökade så det landade på totalt 60 minuter. Luminans innebär att kameran registrerar data från hela RGB spektrat på en gång. Men eftersom kameran inte är en färgkamera så blir den resulterande bilden ändå svartvit. Det man måste göra är att via filter ta separata bilder i respektive färgområde och sedan slå samman dem till en färgbild efteråt. Då jag ville ha så mycket detaljer som möjligt så började jag med L med en tanke att ta RBG-bilder på slutet. Tyvärr räknade jag lite fel på tiden så galaxen försvann ur synfältet innan färgbilderna blev klara. Så kan det gå.

Så här blev bilden. Bakgrunden blev väldigt ojämn så jag fick mörka ner den rejält vilket gör att hela bilden blev rätt mörk.

M64_L_60min

Lite fakta om galaxen:
Avstånd från jorden, ca 17-24 miljoner ljusår (Står lite olika på nätet beroende på vart man läser)
Den är ca 50000 ljusår i diameter, alltså ungefär hälften så stor som vår egen galax vintergatan. Namnet har den fått från det mörka stoftband i centrum som kan liknas vid ett öga.

En kul grej man kan göra i PixInsight är att annotera bilden så den visar namn på de objekt den hittar i bilden. De blå cirklarna är avlägsna galaxer. Universum är stort!

M64_L_60min_Annotated

Publicerat i Galaxer | Märkt | Lämna en kommentar

DIY all sky kamera

Här är ett litet projekt jag velat färdigställa under ett tag och nu tog jag mig i kragen och monterade ihop alla delar som jag samlat på mig.

Det hela är en kamera som är tänkt att kunna övervaka natthimlen och se om det är stjärnklart eller inte.

Den består av en Raspberry Pi med tillhörande kamera, som saknar IR-filter för ökad känslighet. Just den här kameran har en M12 lins med 180 graders synfält. Det är inte den officiella Raspberry Pi kameran, som har en fast monterad lins och är mindre. Jag köpte denna på Ebay från Kina.

Sedan köpte jag en 100mm dome i plast från england och slutligen en IP65-låda från Clas Ohlson som jag stoppade allt i. Här är några bilder från monteringen.

Här har jag monterat domen på locket till lådan. Flänsen på domen är lite för stor för den här lådan och sticker ut en bit på långsidorna, men det gör nog inte så mycket.

Untitled

Så här ser lådan med dome ut.

Här är innehållet bestående av en Rasbperry Pi med monterad kamera. Jag har också en passiv Power over Ethernet (PoE) för att slippa dra så många sladdar. Nu får jag både ström och nätverk genom ethernetkabeln.

Untitled

Och här är allt monterat och klart i lådan.

Untitled

Och här en en bild tagen med kameran. Man ser bara taket i min lägenhet nu dock :)
image_0010_20150308_212004

Här är en bild jag tog tidigare idag innan jag monterade kameran i lådan, för att visa lite hur synfältet ser ut.
image_0008_20150308_132930

Nu måste jag bara se om jag får användning för den :)

/Daniel

Publicerat i Prylar | Märkt , , | Lämna en kommentar

Natthimmel utan fullmåne

 

 

Tänkte att jag skulle försöka få en bild på natthimlen igen fast utan fullmåne denna gång.
Återigen är det 30 sekunders exponering och 18mm brännvidd. Så med månen borta så ser man ändå hur ljusförorenad himlen är här i Stockholm.

IMG_2008

Denna bild är tagen så att alla lampor inte skulle komma med i synfältet. Skillnaden är att det bara är 15 sekunders exponering på denna. Den ljusa stjärnan är Jupiter.
IMG_2012

Publicerat i Planeter | Märkt | Lämna en kommentar

Natthimmel

Över jul och nyår så var jag hemma i Jämtland och vid en stjärnklar kväll tog jag en bild på Orion för att visa vilken skillnad det är på natthimlen uppe i Jämtland jämfört hur det ser ut mitt i Stockholm. Bilden är tagen med 18mm brännvidd och exponeringstiden är 30 sekunder.15480378634_669cb5aec7_o

Här är samma motiv från min balkong i Stockholm. Samma brännvidd och exponeringstid. Nu var det som synes nära på fullmåne vilket försämrar en hel del men skillnaden är (nästan bokstavligt) som natt och dag.IMG_1974

Jag ser fram emot att få fota någon gång under en mörk himmel.

Publicerat i Uncategorized | 2 kommentarer

Test av Indi samt flamnebulosan i Ha.

Nu var det länge sedan något hände här, men lite nya saker har jag haft för mig sedan sist.

Först så har jag, som jag skrev i mitt förra inlägg, upptäckt en ny programsvit för att styra över all min utrustning. Indilib heter det och det är en samling drivrutiner som via en client -> server arkitektur ger möjlighet att styra teleskop, kameror och annan utrustning.

Efter en mycket lång väntan har jag också fått tillbaka min kamera som varit på reparation hos Starlight Xpress i England. Eller ja, jag fick en annan kamera då de på något sätt lyckades slarva bort min kamera.

Hur som helst, vädret har ju inte varit så bra den här hösten, så det har inte varit många möjligheter att testa hur allt fungerar. Fredag den 19:e december var det dock utlovat molnfri himmel och jag riggade upp all utrustning för att äntligen få fota lite igen. Jag hade egentligen ingen förhoppning om att kunna producera något komplett foto då jag först och främst ville testa så utrustningen fungerade och de funktioner som finns i programvaran.

Ekos har fyra huvudmoduler: Kamerakontroll, Fokusering, Guidning och Alignment.
Kamerakontrollen sköter, som det låter, om kameran och där kan man lägga upp vilka sekvenser av bilder som kameran skall ta. Fokuseringsmodulen gör det möjligt att fokusera automatiskt om man har en motoriserad fokuserare, vilket jag har byggt. Guidning sköter om autoguidning vilket behövs för att kunna exponerna under längre stunder (om man inte har t.ex en 10Micron-montering som klarar 20 min+ oguidat).
Den sista men kanske mest intressanta modulen är Alignment. Där kan man se till att teleskopet verkligen pekar på det som man vill. Det fungerar så att man styr teleskopet till ett objekt man valt ut och sedan tar man en bild som skickas till alignmentmodulen. Där tar den bilden och jämför med en databas över stjärnhimlen tills den hittar exakt vad som kameran fångat. Det omsätts sedan i koordinater och om teleskopet inte pekar exakt på vad det nu var man ville så justerar modulen monteringen så att det valda objektet faktiskt hamnar mitt i centrum. Den eventuella avvikelsen man hade lagras så att vid nästa förflyttning tar monteringen hänsyn till felet och korrigerar det så att det blir en mer exakt pekning. Samma funktion kan även användas till att mäta polinställningsfel och på så sätt också hjälpa till att få en exaktare polinställning. Bägge dessa funktioner var något som jag ville testa och se hur de fungerade.

Det första jag var tvungen att göra var att fokusera teleskopet. Jag hade kört fokuseraren till ungefär det område som jag vet är nära fokus och sedan tryckte jag bara på auto så började Ekos att ta bilder och den väljer sedan automatiskt ut den bästa stjärnan. Sedan mäter den stjärnans HFR och manövrerar fokuseraren ut och/eller in för att bygga upp en V-kurva och räknar sedan ut vart fokus är som bäst. Allt fungerade mycket smidigt och det hela tog under en minut att genomföra.

När jag nu hade fokus var det dags att se hur alignment fungerade och jag började med att bara försöka lösa/identifiera (solve) det område som teleskopet pekade på just nu. Det gick fint och efter att det steget var gjort så valde jag ut en lite starkare stjärna, kommer inte ihåg vilken just nu, och styrde teleskopet dit. Sedan valde jag align igen och efter några sekunder så justerade teleskopets position en aning och när jag tog en kontrollbild så låg stjärnan exakt mitt i synfältet. Ett mycket lyckat test med andra ord!

Efter det ville jag testa polinställnignen, och det fungerar på ungefär samma sätt, man pekar på en stjärna nära södra meridianen för Az-axlen och en stjärna nära öster för Dec-axeln. Sedan så flyttar teleskopet på sig en aning, alignar synfältet och räknar därefter hur mycket fel som teleskopet pekar jämfört med polaxeln. Här var det lite svårt att veta hur mycket man skulle justera då man får felet i grader, bågminuter och bågsekunder och man vet inte hur mycket ett varv på justerskruvarna ger. Men efter lite justeringar hamnade jag tillslut hyfsat godkänt, inom några bågminuter. Det gick klart att göra mer noggrant, men jag valde att nöja mig så.

Nu var det dags att ta lite bilder och jag beslutade mig för att se hur NGC 2024, Flame nebula såg ut i Ha. Främst för att jag inte testat mitt nya Ha-filter ännu samt att Orion låg bra till från min balkong sett. Jag styrde mot stjärnan Alnitak, som är en av de tre stjärnorna i Orions bälte och som ligger precis vid både flame nebula och hästhuvudnebulosan. När teleskopet riktat in sig gjorde jag en align och tog en testbild. Alnitak var precis i centrum av bilden. Sedan lade jag in att kameran skulle ta 10 st exponeringar på 30 sekunder var. Tyvärr har inte Indi stöd för den kamera jag använder till guidning så jag är tvungen att köra oguideat och därför valde jag att endast köra 30 sekunder i det här fallet.

Efter den första bilden trillat in till datorn kunde man skönja konturerna för flamnebulosan vilket var otroligt häftigt att se. Men säg den lycka som varar. Efter att ha varit klart under hela kvällen så drog naturligtvis molnen in nu precis när jag skulle börja fota lite, så totalt blev det bara 2 minuter som gick att använda.

Här ser ni resultatet av de 2 minuterna. Med lite god vilja tror jag man även kan skymta området kring hästhuvudnebulosan också. När man fotar i Ha krävs det mer exponeringstid än vanligt då filtret bara släpper igenom ljus inom en viss våglängd så 2 minuter är alldeles för lite för att göra något vettigt av, men jag ville ändå visa upp resultatet.
FlameNebulaHa2min

För att summera så var det ändå en lyckad kväll då jag fick möjlighet att testa många av de funktioner som Indi tillhandahåller och verkligen se att det fungerar med min utrustning. Teleskopet, kameran och fokuseraren styrdes också från en raspberry pi med WiFi och det var en stor skillnad att kunna sitta inne i soffan och styra allt trådlöst istället för ute på balkongen och frysa. Nu ser jag fram emot att få försöka producera en ordentlig bild också och inte bara hålla på att testköra allt.

/Daniel

Publicerat i Nebulosor, Programvara, Trial and error | Märkt , , | 3 kommentarer

Motorfokuserare

För ett tag sedan bestämde jag mig för att försöka bygga en hemmagjord lösning för att motorisera fokuseraren. De kommersiella lösningar som finns att köpa är ganska dyra så att göra det själv blir både billigare och roligare.

Jag hittade instruktioner för att åstadkomma detta med hjälp av en Arduino, ett EasyDriver motorkort samt en stegmotor.

Jag började med att löda fast pinnar på easydriver-kortet för att bl.a. kunna koppla på motorn och ström.

easydriver_lödningDärefter monterade jag arduinon en låda jag köpt och började dra lite sladdar, som ström t.ex. När det var på plats monterade jag easydriver-kortet och kopplade ihop allt och skruvade igen lådan.

IMG_20130705_202827

IMG_20130705_214025

IMG_20130706_224044

IMG_20130710_213046

IMG_20130710_213247

IMG_20130710_213236

Programvaran för att styra stegmotorn är en emulering av protokollet som MoonLite använder sig av för sina motorfoukserare. Jag hittade en färdig sketch (som det heter det program man laddar arduinon med) som jag modifierade lite för att passa mina behov.

Andra biten att få på plats var själva fästet till motorn på fokuseraren. Jag hade tänkt ut en ritning i huvudet och ur en aluminiumplatta så bockade jag till ett fäste lite på känn. Det visade sig att det inte fungerade direkt som jag tänkt utan jag fick modifiera det för att det skulle gå att montera på fokuseraren, men det gick till slut. Det blev inte så snyggt dock, men i det här fallet fick funktion gå före.

IMG_20130806_141859 IMG_20140520_223002 IMG_20140520_222951 IMG_20140520_223013

För att kontrollera allt så tänkte jag till en början att försöka knåpa ihop ett eget program till macen som skulle kunna på enklast sätt köra motorn fram och tillbaka, men sedan snubblade jag över INDI som är ett bibliotek med drivrutiner under linux för att styra diverse teleskoprelaterad utrustning. Jag bestämde mig för att testa det istället och det verkar mycket lovande. INDI bygger på en client->server arkitektur och det går faktiskt att köra serverdelen på minidatorn Raspberry Pi, och det är precis det jag gör.

Här är en liten film som visar allt in action

Publicerat i Programvara, Prylar | Märkt , , | 1 kommentar

M45 – Plejaderna

Så var det dags att testa kameran med den nya fokuseraren. Den 13 november var det klart väder och jag riggade upp på balkongen och körde igång när mörkret fallit.

Jag siktade in mig på M45 som låg relativt högt upp på himlen och körde igång. Först tog jag luminansbilder, 15 x 2 minuter, så totalt 30 minuter. Efter det körde jag 5 x 2 minuter för varje färgkanal i bin 2×2. Detta får väl räknas som ett test med så korta exponeringstider.

Sen när jag efterbehandlade bilderna så visade det sig att något knas hade inträffat och att flatbilderna inte korrigerade vignetteringen korrekt. Detta ledde till att jag i efterhand fick försöka fixa det ojämnt belysta bildfältet i PixInsight vilket inte är helt optimalt.

Så här blev resultatet till slut:

M45_LRGB

Publicerat i Stjärnhopar | Märkt , , | 1 kommentar